Wilhelm Wagenfeld

1924 skapade Wagenfeld och studiekamraten Karl J. Jucker vad som skulle bli ett av nittonhundratalets mest reproducerade föremål: en bordslampa med en halvsfärisk skärm av opalglas, ett transparent glasskaft och en cirkulär bas. WA 24-lampan tillkom som en verkstadsuppgift men dess klara geometri och ärliga materialval gjorde den till ett bestående uttryck för industriell formgivning. Wagenfeld stannade vid skolan som lärare och blev 1928 chef för metallverkstaden.

Åren 1930 till 1934 samarbetade han med Jenaer Glaswerk Schott und Genossen och utvecklade borosilikatglasprodukter för vardagsbruk - tekannor, perkolatorer och koppar som förenade funktionell stringens med visuell enkelhet. Hans Kubus-förvaringsbehållare för Lausitzer Glaswerke från 1938, ett staplingsbart system med kvadratiska glas, blev en kommersiell framgång och tillverkas fortfarande. Samma år formgav han ett tedrickningsset som likaså förblev i produktion.

Efter kriget grundade Wagenfeld 1954 Versuchs- und Entwicklungsstätte för industrimodeller i Stuttgart, ett konsultbolag som verkade till 1978 och betjänade kunder som WMF, Rosenthal, Braun och Lufthansa. Samarbetet med WMF 1950 till 1977 gav upphov till några av hans mest spridda formgivningar, däribland saltkar och pepparkar i Max och Moritz-serien samt bestick i stora upplagor. Han tilldelades Grand Prix vid Milantriennalen 1957 och vann dessförinnan två grand prix vid Parisutställningen 1937. Han avled i Stuttgart den 28 maj 1990. Wilhelm Wagenfeld Haus i Bremen, invigt år 2000, är ett museum tillägnat hans verk.

På den nordiska auktionsmarknaden representeras Wagenfeld nästan uteslutande av sina lampdesigner. Databasen visar 38 föremål hos bland annat Colombos, Quittenbaum och Stockholms Auktionsverk. WG 24-bordslampa dominerar utbudet med topppriser på runt 4 000-4 300 kr för original och Tecnolumen-tillverkade exemplar. Kategorierna fördelar sig på bordsbelysning (14 föremål) och glas (10 föremål), vilket speglar de två huvudspåren i hans produktion.