KonstnärFinnish
Wäinö Aaltonen
0 aktiva föremål
Wäinö Valdemar Aaltonen föddes den 8 mars 1894 i byn Karinainen i Finland, som son till en skräddare. Redan vid fyra års ålder förlorade han hörseln, en erfarenhet som djupnade hans blick för det synliga och formade hela hans konstnärliga förhållningssätt. År 1902 flyttade familjen till Hirvensalo, en ö strax utanför Åbo, och i den miljön av sten och vatten tillbringade Aaltonen sin uppväxt. Han lärde sig stenhuggning praktiskt under somrar i arbete hos stenhuggare på ön, och fick sin första skulpturundervisning av en släkting, skulptören Aarre Aaltonen.
Från 1910 till 1915 studerade Aaltonen vid Åbo ritskola, bland annat för Victor Westerholm och Santeri Salokivi. Som skulptör var han till stor del självlärd och byggde sin teknik på verkstadserfarenhet snarare än akademisk utbildning. Resor till Italien öppnade hans ögon för kubism och futurism, strömningar som satte spår i den arkitektoniska klarheten hos hans kompositioner, utan att han för den skull övergav ett grundläggande humanistiskt formspråk. Han arbetade i granit, marmor, brons, terrakotta och trä, och denna materiella bredd blev ett av hans kännetecken.
Aaltonens karriär vävdes samman med Finlands politiska och kulturella liv under självständighetstiden. År 1924, efter Paavo Nurmi's fem guldmedaljer vid Parisalypmpiaden, beställde den finska staten en helfigursskulptur av löparen från Aaltonen - statens första skulpturbeställning som porträtterade en idrottare, och ett uppdrag som explicit tillföll honom som det mest begåvade unga skulptörtalanget. Den resulterande bronsfiguren blev en av de mest igenkänliga bilderna i finsk idrottskultur. Han skapade också relieferna i Riksdagens plenisal, ursprungligen i gips och sedermera ersatta i brons 1969, samt offentliga statyer av presidenterna Ståhlberg (1959) och Svinhufvud (1961) framför parlamentsbyggnaden.
Åbo är den stad som tydligast bär hans avtryck. Elva utomhusskulpturer av Aaltonen finns i staden, däribland den älskade "Åbolilja", en kvinnofigur vars huvud Åboborna kröner med en studentmössa varje valborg. År 1964 påbörjade Åbo stad planeringen av ett museum tillägnat hans verk, och Aaltonen deltog själv aktivt i processen innan han avled den 30 maj 1966 i Helsingfors. Wäinö Aaltonens konstmuseum i Åbo byggdes kring en samling han personligen donerade och är i dag ett av Finlands viktigaste stadsmuseer.
På den nordiska auktionsmarknaden förekommer Aaltonens verk framför allt vid finländskt orienterade auktionshus. I Auctionists databas svarar Stockholms Auktionsverk Helsinki, Bukowskis Helsinki och Hagelstam and Co tillsammans för merparten av hans 22 registrerade objekt, och skulptur dominerar kategorimässigt. Det högsta resultatet i databasen är 8 555 SEK för en gipsskulptur, medan en målning med titeln "Vy från Brändö" nådde 5 398 EUR och bronsfiguren "Vadare" (1925) 4 007 EUR. Resultaten speglar bredden i hans produktion: skulpturerna lockar samlare med intresse för finsk kulturhistoria, medan måleriet utgör en mindre känd men genuint intressant sida av hans konstnärskap.