Siri Rathsman

I Paris studerade hon vid Académie Moderne under Raoul Dufy och Othon Friesz - två målare djupt förankrade i den postfauvistiska behandlingen av färg och form som skulle sätta bestående spår i hennes arbete. Paris kom att hålla henne kvar: hon tillbringade större delen av sitt vuxna liv där och arbetade med måleri, grafik och keramik, parallellt med en journalistisk karriär. Från 1921 till 1966 var hon Paris-korrespondent för Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, ibland under pseudonymen Comtesse Belloni.

Omsvängningen mot icke-figurativt arbete kom genom hennes tid vid Atelier 17, Stanley William Hayters inflytelserika grafiska ateljé i Paris. Där tog hon till sig den surrealistiska automatismens principer och arbetade sida vid sida med konstnärer som Max Ernst och Yves Tanguy. Ateljéns idé - att det omedvetna kan nås genom djuptryckets fysiska motstånd - stämde väl med hennes rörelse bort från den figurativa skolning hon fått i Sverige. Hennes oljemålningar och grafiska verk från mitten av 1900-talet bär spår av denna dubbla bildning: strukturerade färgfält med en kvarstående känsla av kroppslighet.

Rathsmans svenska genombrott kom med en retrospektiv utställning på Svensk-franska konstgalleriet 1951, som samlade verk från 1919 och framåt. Hennes verk finns i samlingarna på Moderna museet, Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, Malmö konstmuseum, Kalmar konstmuseum och Norrköpings konstmuseum.

Hon avled den 30 juli 1974 i Brännkyrka i Stockholm, två dagar efter sin 79-årsdag. På auktionsmarknaden finns Rathsmans verk spridda över flera svenska hus - Göteborgs Auktionsverk, Stockholms Auktionsverk, Karlstad Hammarö Auktionsverk, Bukowskis och Metropol representerar samtliga delar av de 21 föremål som dokumenterats på Auctionist. Toppresultaten inkluderar oljan "Grupp med träd" som nådde 11 500 SEK och "Arabgosse" som såldes för 11 000 SEK. Priserna speglar en marknad som ännu inte fullt ut hängt med hennes institutionella ställning.