Ragnar Person

Till vardags arbetade Person som murare, och det var i amatörmåleriet han först fann sitt konstnärliga uttryck. Kontakten med Halmstadgruppen, den svenska modernismens surrealistiska krets, väckte hans intresse för formell utbildning. Åren 1929 till 1930 studerade han för Esaias Thorén och Waldemar Lorentzon i Halmstad, och under denna tid orienterade han sig mot kubistiska kompositionsprinciper.

År 1933 reste han till Paris och studerade för Marcel Gromaire vid Watteau-skolan. Resan kom att omforma hans konstnärliga blick. Det kubistiska greppet satte fortfarande spår i hans formkänsla, men Paris förde honom mot Jean-Baptiste-Camille Corots stämningsfyllda landskapsmåleri, med dess fuktiga, diffusa ljusbehandling. Det gav Person mod att måla det han innerst inne ville: gårdsplaner, gränder, handelsboder och vardagsscener från Angelstads sockenliv. Han förde också hem studier av Pariskajerna och boulevarderna, motiv som periodvis dyker upp i hans produktion vid sidan av de småländska bilderna.

Med tiden lämnade han kubismen bakom sig och utvecklade ett eget bildspråk som ofta benämnts nordisk expressionism. Stilen kännetecknas av ett varmt, ibland disigt färgregister, lös penselföring och ett intresse för folkliv och folkliga sammankomster. Väntsalar, trånga gränder, auktionsscener på landet och kvällar på gårdsplaner hör till hans återkommande motiv. Detaljerna är medvetet otydliga: gestalter träder fram ur blekt, dimmigt ljus snarare än att vara skarpt tecknade, och betraktaren ges utrymme att fylla i bilden ur egna erfarenheter av liknande platser.

Under sin sena period fick hans måleri alltmer impressionistiska drag, med ett lättare kolorit och en mjukare stämning jämfört med de mittersta decenniernas mer expressiva energi. Han förblev i Angelstad hela livet, och socknen var inte bara en geografisk hemort utan en temperamentsmässig tillhörighet som genomsyrade motivvalet från de första seriösa dukarna till hans död den 20 april 1993.

Hans verk finns representerade i flera svenska museisamlingar, däribland Moderna Museet, Göteborgs Konstmuseum, Kalmar Konstmuseum och Jönköpings Läns Museum, ett institutionellt genomslag som vittnar om det verkliga anseende han åtnjöt inom det svenska konstlivet trots en relativt anspråkslös offentlig profil.

På auktionsmarknaden förekommer Person framförallt via svenska regionala auktionshus, med Bukowskis Stockholm som den enskilt tyngsta aktören för hans verk. Starkaste notering hittills är 11 000 kronor för interiören "I Väntsalen", medan gatumotiv som "Gatugränd" och "Gränden" också nått goda priser. Att utbudet koncentreras till Bukowskis och Växjö Auktionskammare speglar hans småländska förankring och den seriösa andrahandsmarknad som hanterar efterkrigstida svensk figurativmåleri.