Pere Ynglada

I Paris byggde Ynglada ett nätverk bland konstnärer från den spansktalande världen. Han umgicks med kubisten Juan Gris, skulptören Josep Sunyer och kritikern Josep Maria Junoy. Under pseudonymen Yda bidrog han med teckningar till Barcelonas satiriska press, främst Papitu och L'Esquella de la Torratxa. Dessa publikationer hade tillräcklig politisk udde för att periodvis förbjudas. Han samarbetade även med tidskriften Iberia.

Yngladas signum var djurteckning, och främst hästarna. Han studerade japansk teckningskonst på djupet och lät dess ekonomiska linje och negativa utrymme forma hans bildspråk. Resultatet, applicerat på kapplöpningshästars rörelsestudier, cirkusekvilibristik och akrobater i luften, var teckningar som framstår som spontana men kräver total kontroll: linjen måste sitta direkt, eftersom korrigeringar dödar just den ledighet som gör dem levande. Hans första stora utställning i Barcelona hölls på Sala Parés 1906, och en utställning på Galeries Laietanes 1914 fick utförliga lovord av kritikern Eugeni d'Ors. Från 1920-talet var han referensnamnet för djurteckning i Katalonien.

Han återkom till Barcelona och ställde ut för sista gången på Pinacoteca 1943. När han avled 1958 hade han och hustrun Georgette Guillot redan inrättat Ynglada-Guillot-priset, ett teckningspris i Barcelona som delats ut sedan dess och både hedrar hans arv och stödjer nya generationers tecknare.

På den nordiska auktionsmarknaden företräder Balclis i Barcelona hänstnoll 27 av 28 verk i Auctionists databas. Samtliga 28 objekt kategoriseras som teckningar, konsekvent med hans rykte som renodlad tecknare. Motivkretsen omfattar jockeys och hästar, cirkusakrobater, en kinesisk jonglör och ridcirkusstudier, ett representativt urval av de teman som genomsyrade hela hans bana.