Per Linnemann-Schmidt

Omsvängningen mot keramik kom efter andra världskriget. År 1947 grundade han tillsammans med sin hustru Annelise Linnemann-Schmidt (f. Sprechler, 1918-1969) ett litet stengodsstudio i Sengeløse väster om Köpenhamn. Namnet Palshus bildades av deras initialer - P(er), A(nnelise), L(innemann), S(chmidt) - kombinerat med det danska ordet för hus. Arbetsfördelningen var tydlig och bestående: Per ansvarade för formgivning, drejning och glasyrarbete; Annelise skötte produktion och affärsverksamhet.

Studions tidiga produktion från slutet av 1940-talet präglades av sparsmakade, exakta former med minimal dekor, avslutade i matta haresfurglasynrer. Begreppet haresfur (harens päls) beskriver de fina strimmor och det djup som bildas när järnrika glasyrerer bränns i reducerande atmosfär vid höga temperaturer - resultaten varierar från varmt brunt till svalt blågrått med en yta som skiftar i olika ljus. Dessa tidiga arbeten hade en nästan benliknande kvalitet, stilla och genomtänkta.

Runt mitten av 1950-talet förändrade Palshus sitt materialtänkande. Studion började använda chamotteler - stengods blandat med förbränt gruskorn - vilket gav lergodset en texturerad, sandig karaktär som syntes tydligt under glansigare glasyrerer. Formerna blev mer skulpturala och mindre strikt bruksbetonade. Enkla inristade geometriska mönster dök upp på vaser och skålar, och färgskalan utvidgades men förblev karaktäristiskt skandinavisk: grönt, blått, ockra, jordiga svärtor och varma bruna toner. Lampfötter växte fram som en viktig produktlinje vid sidan av vaser, skålar och bordsserviser som såldes via varuhuset Den Permanente i Köpenhamn.

Ett antal andra konstnärer verkade vid Palshus under åren, bland dem Jens H. Quistgaard, Kjeld Jordan och Billy Eberlein, som bidrog med egna formgivningar inom studions estetik. Palshus intog en distinkt plats i dansk efterkrigskeramik - mitt emellan Royal Copenhagens institutionella prestige och den mer individualistiska studiokeramiktraditionen - och producerade seriearbeten med konsekvent hög hantverksnivå.

Annelise omkom i en trafikolycka 1969, 51 år gammal. Per fortsatte driva Palshus i ytterligare tre år innan studion stängdes 1972. Därefter återvände han till måleri, teckning och skulptur fram till sin död 1999.

På auktionsmarknaden förekommer Palshus-arbeten framför allt hos danska auktionshus, med Palsgaard Kunstauktioner som den klart dominerande aktören. Av 43 registrerade föremål på Auctionist utgörs merparten av keramik - vaser och stengodskärl dominerar, med lampfötter som regelbundna inslag. Toppnoteringar inkluderar en skulpturell glaserad stengodsvase på drygt €4 000 och en sällsynt stengodsvase på ca SEK 3 000. Prisbilden speglar studions plats i det skandinaviska 1900-talssamlandet, där Palshus räknas som ett riktmärke tillsammans med studior som Saxbo och Rørstrand.