Pär Siegård

År 1911 lämnade Siegård Sverige på en långvarig studieresa som förde honom genom stora delar av Europa och Nordafrika — Tyskland, Schweiz, Frankrike, Algeriet, Egypten, Palestina, Grekland, Turkiet och Österrike — innan han 1913 slog sig ned en tid i Paris. Mötet med postimpressionismens och den tidiga expressionismens bildspråk i Paris frigjorde hans pensel och lade grunden för det direkta, känslobärande formspråk han sedermera skulle fördjupa.

Efter hemkomsten försörjde han sig länge som yrkesmålare, men 1917 köpte han en liten stuga vid Förslövsholm på Hallandsåsen som han inredde till ateljé och hem. I det landskap som öppnar sig mot Bjärehalvön och Skälderviken fann han sin egentliga motivvärld. Tillsammans med Christian Berg och Märta Måås-Fjetterström deltog han i ett konstnärligt samtal kring kubism, futurism och expressionism som vid sitt starkaste kom nära ett abstrakt formspråk.

Kyrkokonsten utgör kärnan i hans monumentala produktion. Mest uppmärksammad är altarfresken i Grevie kyrka från 1937, där Bergspredikan utspelar sig mot Kullabergs och Skäldervikens horisont med konstnären och hans familj infogade i bilden. Fresker i Villands Vånga kyrka tillhör samma sfär. Som stafflimålare var han trogen blomstillebenet i olja, och som grafiker skapade han kraftfulla träsnitt med bibliska motiv som finns representerade i Moderna Museets samling.

Mot karriärens slut tilldelades han Sydsvenska Dagbladets kulturpris 1958 och Helsingborgs kulturstipendium 1959. Han avled i Ängelholm den 13 mars 1961. På auktionsmarknaden återfinns hans arbeten framför allt hos Skånska och sydsvenska auktionshus som Crafoord Auktioner i Lund, Garpenhus och Helsingborgs Auktionskammare. Prisbilden för hans målningar och träsnitt rör sig i ett regionalt spann, med noterade resultat från några hundra kronor för signerade grafiska blad upp till 2 000 SEK för figurativa kompositioner.