
KonstnärSwedish-Sámi
Nils Nilsson Skum
6 aktiva föremål
Nils Nilsson Skum föddes den 13 april 1872 i ett tält vid fjället Tjiurotuottar i Jukkasjärvi, under familjens säsongsvisa migration. Han växte upp i Norrkaitum - den nordligaste samebyn i Gällivare, belägen mellan Kalix- och Kaitumälvsystemet. Familjen hade rötter i Guovdageaidnu (Kautokeino) i norska Finnmark och levde som renskötande nomader i ett liv präglat av årsrytmens förflyttningar mellan betesmarker.
Skum blev en skicklig renskötare och byggde upp en ansenlig hjord under sina vuxna år. Det var först under 1930-talets svårigheter, när renskötseln försvårades, som han ägnade sig åt konsten på heltid - men att teckna och tillverka föremål hade länge varit en del av hans vardag. Han var helt självlärd, utan formell konstnärsutbildning och utan tillhörighet i någon konstskola. Han arbetade i första hand med blyerts och krita i litet format, men producerade också ett antal oljemålningar. Därutöver täljde och dekorerade han knivar och knivslidvar i duodji-tradition, varav flera har förekommit på auktion.
Hans motiv var ensartade och konsekventa: de åtta årstiderna i det samiska nomadlivet, renhjorden i rörelse över öppna marker, lägren, hundarna, vargarna och de människor som skötte alltihop. Teckningarna är täta av iakttagna detaljer - enskilda djurs gångarter, lastning av packhästar, hjordens formationer under vandringen. Under ett arbetsliv som sträckte sig från omkring 1910 till 1950 skapade han mer än 3 000 teckningar.
Skum uppmärksammades av en bredare publik på två vägar. År 1937 visades hans verk vid världsutställningen i Paris under rubriken svensk folklore, vilket gav dem internationell exponering för första gången. Året därpå, 1938, utgavs boken Same sita - lappbyn i Nordiska museets ACTA-serie. Boken innehöll ett hundra tal blyerts- och kriteckningar som skildrade nomadåret i alla dess skeden, med Skums egna texter på samiska och svensk översättning av etnografen Israel Ruong. Den kom att bli ett grundläggande dokument i samisk kulturhistoria, värderat både som konstverk och som etnografisk källa.
Skums plats bland de tidiga samiska bildkonstnärerna - jämsides med Johan Turi - som arbetade inom en västerländsk konsttradition förblir betydelsefull. Hans verk sökte inte anpassa det samiska livet till utomstående estetiska normer; det dokumenterade det livet inifrån, med auktoritet och syfte. Han avled den 27 december 1951 i Gällivare. Verk av Skum finns i Nationalmuseums och Nordiska museets samlingar och har visats på Bildmuseet i Umeå och Magasin III.
På auktionsmarknaden förekommer Skums verk regelbundet hos Stockholms Auktionsverk Magasin 5 och Norrlands Auktionsverk, vilket speglar ett stabilt intresse bland nordiska samlare. Försäljningskategorierna spänner över målningar, teckningar och samlarföremål inklusive skulpturala arbeten. Toppresultat inkluderar en dekorerad helhornskniv för cirka 12 500 euro, en teckning av en björnfamilj för 8 700 kronor och en oljemålning av en renhjord för 8 000 kronor. Duodji-föremål med hans signatur, som knivslidvar med motiv av renar, vargar och björnar, utgör en separat samlingskategori skild från pappers- och canvasverken.