Martin Åberg

Resorna spelade en stor roll i hans konstnärliga mognad. Han bodde i Tyrolen i två år och arbetade till stor del på egen hand, reste till Florens på kortare studiebesök och fick 1927 ett stipendium från Konstakademien som tog honom till Menton vid franska Rivieran. Från tidigt 1930-tal tillbringade han och familjen somrarna i Arild och sedermera i Torekov på Bjärehalvön i Skåne - hamnar med låga horisonter, blekt vatten och ständigt rörliga himlar.

Landskapet var aldrig enbart ett motiv för Åberg, utan snarare ett ställningstagande. Han reste genom Sverige från norr till söder i jakt inte på naturpicturesk vy, utan på terräng som stämde med hans panteistiskt färgade världsuppfattning. Ölands alvar återkom han till om och om igen, liksom till de ödsliga kustlandskapen med sina låga horisonter och rastlösa himlar där människan verkade vara ett ingrepp snarare än en naturlig del. Målningarna från slutet av 1930- och tidigt 1940-tal - varav flera är daterade i verket - visar ett säkert grepp om det atmosfäriska ljuset.

Hans konst finns idag i de centrala svenska samlingarna: Nationalmuseum och Moderna Museet i Stockholm har tillsammans fler än tio tavlor av hans hand. Därtill är han representerad på Göteborgs konstmuseum, Prins Eugens Waldemarsudde, Norrköpings konstmuseum och Västerås konstmuseum.

På auktionsmarknaden dyker Åbergs verk regelbundet upp hos regionala hus i Örebro, Norrköping och Stockholm. På Auctionist uppgår det högsta registrerade priset till 11 112 SEK för en olja daterad 1918 med motiv av Stadshuset i Stockholm. Kust- och landskapspannåer från 1930- och 1940-talen omsätts vanligen i spannet några hundra till ett par tusen kronor - en blygsam men stabil marknad för en konstnär vars huvudverk nu är tryggade i offentliga samlingar.