Margareta Hennix

Före Gustavsberg arbetade hon två år på Johansfors glasbruk, 1965-1967, och fick sin första industriella erfarenhet av glas. 1967 anställdes hon som dekormålare och formgivare vid Gustavsbergs porslinsfabrik, en position hon behöll i tjugo år. Under den perioden skapade hon flera serier som förknippas med hennes namn: serviserna Tussilago, Änglafia och Aramis i porslin, kaffeservisen Juliana, samt väggplaketter och väggappliker i stengods. Formspråket var präglat av fabrikens modernistiska arv, rena linjer, dämpad dekor, glasyrval som betonar materialets egenskaper.

När Gustavsberg-perioden var slut vände Hennix blicken mot glaset. Åren 1990-1992 arbetade hon på Pukebergs glasbruk och 1993-1996 på Reijmyre glasbruk, där hon formgav Basic-serien. Den serien belönades med Svensk Form-priset. Reijmyre, ett av Sveriges äldsta glasbruk, erbjöd en annan tillverkningskultur än den industriella porslinsfabriken: mindre upplagor, mer hantverksmässig produktion, och former anpassade till glasets speciella tyngd och ljusgenomsläpplighet.

Hennix tog även uppdrag inom offentlig utsmyckning och tillbringade en kortare period vid Guldkrokens kakelugnarfabrik i Hjo 1989, där hon formgav kakelugnar och ljuslyktor i keramik.

På den nordiska auktionsmarknaden samlarnationen av Hennix-föremål koncentreras till Gustavsbergskeramiken, med Reijmyre-glas som en andra och växande kategori. Av 75 registrerade objekt på Auctionist är 47 keramik och 25 glas. Crafoord Stockholm svarar för 15 objekt, Formstad för 6. Priserna är stabila om än blygsamma: Juliana-koppar nådde 1 406 kr, stengodsväggtavlor 1 400 kr och väggappliker 1 210 kr. Det finns för närvarande ett aktivt objekt. Marknaden speglar ett samlarkollektiv med fokus på välbevarade bruksföremål från Gustavsberg-åren, medan signerade Reijmyre-glas löper i ett parallellt och ökande intresse.