Lennart Rodhe

Den avgörande vändpunkten kom hösten 1947, då Rodhe reste till Paris med sin hustru och stötte på två saker som fullständigt omformade hans tänkande: Shoowatextilier från det gamla Kubariket, med sin mångrhundraåriga geometriska bildtradition, och Germaine Krulls fotografier underifrån Eiffeltornet, där järnkonstruktionen delade upp rummet i triangulära fält. Ur dessa möten skapade Rodhe det triangelmotiv som blev hans signum, inte som symbol eller ornament utan som ett redskap för att bygga rörelse, djup och ljus inom en plan yta. 1948 arbetade han systematiskt med triangulära kompositioner, och resultaten placerade honom i centrum för vad konsthistorien kommit att kalla "1947 års män", den lösa grupp konstnärer som ställde ut tillsammans på Galleri Färg och Form det året och förband sig till en konkret, icke-föreställande konst.

Under 1950- och 60-talen utvidgades Rohdes praktik långt bortom duken. Han fick sitt första stora offentliga uppdrag 1952 med ett fris till postkontoret i Östersund, följt av arbete vid Ängbyskolan i Stockholm 1953, båda projekten hämtade formella element från Bohuskusten, där klippornas ljus och snodda snäckskal genererade samma triangulära och spiralformade former han sökte i ateljén. Ett uppdrag för institutionen för ekologi och genetik vid Uppsala universitet förde honom i dialog med forskare, och han arbetade utifrån mikroskopbilder av vattenlevande organismer. Dagensnyheters hus i Stockholm fick ett storskaligt verk 1963–1967. Hans textilsamarbeten med Handarbetets vänner resulterade i verk till Riksarkivet ("Tecken i arkivet", 1970) och Riksbanken ("Guld och gröna skogar", 1975–1976), och visade att hans geometriska språk fungerade lika naturligt i textil som i olja.

Vid sidan av ateljé- och offentligarbetet var Rodhe en formativ kraft vid Kungliga Konsthögskolan som professor. Bland hans studenter fanns Peter Dahl och Olle Baertling. Han tilldelades Prins Eugens medalj för måleri 1967, en av de mest ansedda konstnärliga utmärkelserna i Sverige. Stora retrospektiva utställningar vid Moderna museet i Stockholm och Göteborgs konstmuseum 1988 bekräftade hans ställning, och Moderna museet innehar i dag den största institutionella samlingen av hans verk.

Rodhe avled i Stockholm den 17 januari 2005, efter att ha tillbringat sex decennier med att bevisa att geometrisk abstraktion kan bära verklig expressiv tyngd utan att glida över i dekorativitet. På auktionsmarknaden dyker hans verk regelbundet upp i svenska salar. Målningen "Hösten" har sålts för 4 700 kr och ett kompositonsschablontryck för 2 944 kr, medan en gallerimatta nådde 2 900 euro, priser som speglar ett stabilt samlarkollektivt intresse för hans arbete i olika format.