Karin Björquist

Björquist föddes den 2 januari 1927 i Säffle i västra Sverige. Som barn odlade hon kryddträdgårdar och fyllde skissblock med teckningar av blad och växter, en botanisk känslighet som skulle följa henne genom hela karriären. Hon började på kvällskurser 1945 och fortsatte till Konstfack i Stockholm, där hennes fokus förflyttades från textil till glas och slutligen till keramik under läraren Edgar Böckman. En praktik på Gustavsberg förde henne till Wilhelm Kåges uppmärksamhet, fabrikens konstnärlige ledare, som uppmanade henne att söka en fast tjänst. Hon började 1950, tjugotre år gammal, och skulle stanna i fyrtiofyra år.

1950-talet etablerade hennes bredd. Svart Ruter (1953) erbjöd grafisk svart geometri mot vitt stengods; Vardag (1953) levererade precis det namnet lovar, hårdför vardagskeramik; Kobolt (1958) introducerade djupa koboltblå glasyrer. Hon formgav ungefär tjugo serviser totalt, var och en i balans mellan visuell identitet och praktiska krav på stapling, transport och disk. Hennes design BL från 1970, en enkel vit benporslinsservis för restauranger, blev mallen för Gustavsbergs institutionsporslin. Utöver bordskeramik arbetade Björquist i arkitektonisk skala. År 1961, tillsammans med arkitekten Kjell Abramson, vann hon tävlingen om utformningen av Mariatorgets station i Stockholms tunnelbana. Stationsväggar, klädda med tusentals gulbruna keramikstavar, förblir ett av stadens mest distinkta underjordiska rum. Ett stort keramikuppdrag för Riksbankens byggnad följde 1976.

Från 1981 till 1986 var hon Gustavsbergs konstnärlige ledare, den första kvinnan på posten, i en linje efter Kåge och Stig Lindberg. Hennes utmärkelser inkluderar guldmedalj vid Milanotriennalen 1954, Lunningpriset 1963, Prins Eugens medalj 1982 och professorstitel 1992. Hennes arbeten finns i Victoria and Albert Museum i London, Nationalmuseum i Stockholm och Gustavsbergs Porslinsmuseum, som visade retrospektiven "Karin Björquist, När en tanke tar form" efter hennes bortgång den 2 september 2018.

På andrahandsmarknaden delas Björquists produktion tydligt mellan hennes vardagliga Gustavsbergsporslin och Nobelservisen, som befinner sig i en egen prisklass. Auctionist följer 127 föremål, överlägset keramik och porslin (91 föremål) jämsides glas (26). Nobelservisen dominerar toppresultaten: ett 36-delars set nådde 22 000 SEK, ett 35-delars set såldes för 16 500 SEK, och ett 57-delars set samtillskrivet Gunnar Cyrén inbringade 13 500 SEK. Hennes föremål dyker oftast upp på Crafoord Auktioner Stockholm, Formstad Auktioner och Auktionsmagasinet Vänersborg. Nobelservisen, producerad mellan 1991 och 2015, stämplad med både Rörstands och Gustavsbergs märken, har blivit samlarbara märken för svensk formgivning på dess mest ceremoniellt ambitiösa nivå.