Jussi Mäntynen

Som ung utvecklade Mäntynen ett intensivt intresse for naturhistoria. Han jagade faglar, larde sig teckna dem och undervisade sig sjalv i taxidermi. Detta praktiska engagemang med djuranatomi foregick hans formella konstskolning. Han studerade vid Centralskolan for konstflit i Helsingfors 1901 och igen 1904, och aterkom for en langre period 1912-1913. Under denna tid arbetade han ocksa vid Helsingfors universitets zoologiska institution, forst som preparatorassistent fran 1910 och smaningom som intendent. Hans forstaelse for muskulatur, benstruktur och rorelse grundades i praktisk vetenskaplig preparering snarare an stilistisk konvention.

Mäntynens skulptur fokuserar nastan uteslutande pa djur infoddda i Finland och Norden: alg, bjorn, lodjur, varg, ren och manga faglar. Hans figurer ar anatomiskt exakta men inte kallt akademiska. Han foredrog kompositioner som fangade ett specifikt ogonblick av spanning eller vila. Han arbetade i granit, diorit och brons.

Hans mest kanda offentliga skulptur ar Hirvi (Alg, 1924). Originalet restes i Torkkelinpuisto i Viborg och tre senare gjutningar installerades i Lahtis (1955), Abo (1969) och framfor Naturhistoriska museet i Helsingfors (1972). Ilves (Lodjur, 1929) ar ett annat valbekant verk.

Internationellt erkannande kom genom utmarkelser: bronsmadaij vid Milantriennialen 1933, Grand Prix vid Brysselutstellningen 1935 och vid Pariseoutstellningen 1937. Ar 1943 flyttade han till Lidingo i Sverige, dar hans rykte var starkt. Han atervaande till Abo 1967. Ar 1949 tilldelades han professortiteln och utnamndes till Kommendor av Finlands Lejonsorden. Han donerade nastan 120 verk till Abo Konstmuseum.

Pa den nordiska auktionsmarknaden forekommer Mäntynens verk framst hos Bukowskis Helsingfors och Stockholms Auktionsverk Helsingfors. Av de 13 verk som spåras på Auctionist ar den hogst registrerade forsaljningen "Retad lo" (1938) for 85 707 SEK, vilket avspeglar det premievarde samlare satter pa hans signerade, daterade bronsgjutningar.