KonstnärAustrian
Josef Hoffmann
2 aktiva föremål
Josef Franz Maria Hoffmann föddes den 15 december 1870 i Brtnice (Pirnitz) i Mähren, dåvarande Österrike-Ungern. Han kom till Wien i början av 1890-talet för att studera vid Akademie der bildenden Künste, bland annat under Otto Wagner, vars rationella arkitektursyn satte ett bestående avtryck. Hoffmann avlade examen 1895 med Prix de Rome och tillbringade ett år i Italien innan han återvände till ett Wien fullt av konstnärlig rörelse.
1897 var han med om att grunda Wiens Secession tillsammans med Klimt, Moser och Olbrich - ett uppbrott från historicism och akademism till förmån för ett nytt formspråk anpassat till det moderna livet. Från 1899 undervisade han vid Konstfackskolan och reste 1902 till Skottland och England, där mötet med Charles Rennie Mackintosh stärkte hans övertygelse om att arkitektur, möbler och vardagsföremål måste tänkas som en enhet.
Den övertygelsen fick sin institutionella form 1903, när Hoffmann, Moser och bankiren Fritz Wärndorfer grundade Wiener Werkstätte. Verkstaden samlade arkitekter, silversmeder, glasformgivare, textilkonstnärer och keramiker under ett tak för att producera föremål av högsta hantverkskvalitet - allt från kaffeservisar och blomvaser i silver till stolar och modekläder. Formspråket var geometriskt och avskalat, med kvadrater, rutnät och kontrollerade kurvor som grundelement. I Wienkretsar fick Hoffmann smeknamnet Quadratl-Hoffmann.
Bland hans arkitektoniska verk satte Purkersdorf-sanatoriet (1904-05) en ny standard för funktionellt gestaltad miljö, och Stoclet-palatset i Bryssel (1905-11) - med Klimts mosaik i matsalen och varje detalj noggrant samordnad - räknas som ett av 1900-talets mest genomarbetade privata byggnader. UNESCO tog upp det på sin världsarvslista 2009.
Bland möbeldesignerna är Sitzmaschine-fåtöljen (1905, nu i MoMA:s samling) och Fledermaus-kabaréstolen (1907) de mest kända. Båda har återutgivits i moderna produktioner och fortsätter att prägla designhistorien.
Efter kriget återanslöt Hoffmann till Secession och var dess ordförande 1948-50. År 1950 fick han det Österrikiska statspriset för arkitektur, det högsta nationella erkännandet inom sitt fält. Han avled i Wien den 7 maj 1956.
På auktionsmarknaden finns Hoffmanns verk framför allt i Wien, där im Kinsky svarar för 33 av de 46 objekt som indexerats på Auctionist. Konsthantverk dominerar utbudet, följt av glas och stolar. Toppresultaten inkluderar en Mokka-Service för 27 000 euro, en Kaffeeservice för 25 000 euro och en Kassette för 15 000 euro. Silverföremål och kaffeservisar i Wiener Werkstätte-stil lockar stadigt österrikiska samlare och internationella designentusiaster.