KonstnärFrench
Fernand Léger
0 aktiva föremål
Fernand Léger växte upp i lantliga Normandie, son till en boskapsbonde i Argentan, och hans väg till måleriet var allt annat än rak. Han lärlingsutbildade sig hos en arkitekt i Caen och arbetade som ritare i Paris, men nekades inträde vid Ecole des Beaux-Arts. I stället studerade han vid konsthantverskolan, och den stora Cézanne-retrospektiven på Salon d'Automne 1907 träffade honom som ett slag - han beskrev den senare som den mest avgörande upplevelsen i sin konstnärliga bildning.
På La Ruche, det livfulla konstnärskollektivet vid kanten av Montparnasse, knöt Léger nära kontakter med Robert Delaunay, Jacques Lipchitz, Guillaume Apollinaire och Blaise Cendrars. Hans tidiga målningar rörde sig mot en personlig variant av kubismen som kritikerna snart döpte till "tubism" - inte spruckna plan utan rullandeöverlagrande cylinderformer. "Nudes in the Forest" (1909-11) framhäver riktningen tydligt: mänskliga figurer upplösta i sammanfogade mekaniska volymer.
Inkallad 1914 tjänstgjorde Léger i ingenjörstrupperna och tillbringade två år nära Verdun innan ett tyskt senapsgas-angrepp i september 1916 höll på att ta livet av honom. Han återvände till måleriet under konvalescensen, och kriget förändrade hans blick för alltid. Synen av artilleripjäsens slutstycke i solljuset - hans egna ord - omformade hans estetik mer än något museibesök. "Kortspelarna" (1917), målad under hans tillfrisknande, visar soldater återgivna som sammankopplade metallkomponenter: halvt mänskliga, halvt maskinella. Under 1920-talet utvecklade han den period som kallas hans Mekaniska Period, där kugghjul, kolvstänger och figurer läser som industriella beståndsdelar.
Från slutet av 1920-talet och framåt fick Légers verk ett mer öppet och folkligt register. Vardagliga föremål - nycklar, cykeldelar, rep, paraplyer - frigjordes från sitt sammanhang och gavs monumental tyngd. Han samarbetade med Ballet Suédois, formgav scen och kostymer, och höll fast vid nära band till Le Corbusier. När Frankrike föll 1940 lämnade han för USA och tillbringade krigsåren i New York, varifrån dykarna, cyklisterna och akrobaterna i hans sena verk hämtade sin inspiration.
Hemkommen till Frankrike 1945 gick Léger med i kommunistpartiet och ägnade sig åt offentlig konst: mosaiker för kyrkor, keramikfasader och monumentala muralmålningar - mest anmärkningsvärt de två stora murarna i FN:s generalförsamlingssal i New York 1952. Hans sista stora verk, "Byggarna" (1950) och "Den stora paraden" (1954), placerade vanliga arbetare och artister som den moderna tidens huvudpersoner. Han avled 1955, och Musée National Fernand Léger invigdes i Biot, Alpes-Maritimes, 1960.
På den nordiska auktionsmarknaden förekommer Léger framför allt hos Bukowskis Stockholm, Grev Wedels Plass Auksjoner och Bukowskis Malmö - de tre husen svarar för merparten av de 14 objekt som finns i Auctionists databas. Det högsta resultatet är 193 500 GBP för "Le Remorqueur", ett litografi ur den postumt utgivna serien "La Ville", på en internationell auktionshus. Grafiska arbeten och tryck, däribland "Les Danseuses" och verk med koppling till Ballet Suédois-samarbetet, utgör kärnan i det nordiska utbudet.