Erik Wörtz

Den avgörande förflyttningen skedde 1944 när Wörtz flyttade till Sverige för att arbeta på Nordiska Kompaniet (NK) i Stockholm. Tillsammans med konstnärlig ledare Lena Larsson och formgivaren Elias Svedberg utvecklade han Triva-serien, den första platsbesparande flatpack-möbeln som såldes i Sverige. Projektet var långt före sin tid: självmonterbart, prisvärt och anpassat för vanliga hem. Den erfarenheten placerade Wörtz mitt i en stilla revolution i hur skandinaver möblerade sina liv.

1958 sökte Ingvar Kamprad upp honom just för den kunskapen. Samarbetet med IKEA varade i över tre decennier. Wörtz bidrog med hela serien, stolar, soffor, bord, förvaring, alltid med fokus på funktionell klarhet och materialets egenskaper. Han arbetade i teak, rosenträ, ek och massiv bok, och samarbetade ibland med keramikern Tue Poulsen på möbler som kombinerade trä med keramikplattor.

Bland hans formgivningar för IKEA är Ladoga-sideboardet det mest bestående. Det producerades från mitten av 1960-talet i teak-, rosenträ- och jakarandaversioner och kombinerade generös förvaring med rena proportioner: skjutdörrar, svansar med svalstjärtsfog och en låg profil som passade de öppna planlösningarna i efterkrigstidens Sverige och Danmark. Kolding-serien, fåtöljer och soffor i teak, visade samma ekonomi i formen. Han formgav också DANSKE-sideboardet, LENA-stolen i böjträ och POP 68-kollektionen, bland många andra stycken.

Wörtz stod något utanför rampljuset för den danska modernismens kända namn, men hans produktion nådde fler hem än de flesta av hans samtida. IKEA-sammanhanget innebar storskalig massproduktion, vilket kritiker ibland avfärdade men som gav hans formgivningssinne verklig räckvidd över hela Skandinavien och vidare.

På auktion idag dyker Wörtz-möbler regelbundet upp i svenska och nordiska salar. Ladoga-sideboardet i rosenträ eller jakaranda ger de starkaste resultaten, med klubbpriser som sträcker sig från 6 000 till över 10 000 SEK hos bland annat SAV Sickla, Stadsauktion Sundsvall och Helsingborgs Auktionskammare. Kolding-stolarna, igenkännliga på sina vinklade teakramar och stoppade dynor, omsätts också stadigt. Hans arbete dyker upp allt oftare i takt med att intresset för kvalitativ IKEA-design från mitten av 1900-talet växer bland samlare.