Einar Nerman

1908 reste han till Paris och studerade vid Académie Matisse under Henri Matisse samt vid Académie Colarossi. Erfarenheten var formativ. Han nämnde senare japansk grafik, den norske karikatyrtecknaren Olaf Gulbransson och Matisse som tidiga influenser, med Aubrey Beardsley och den amerikanske illustratören Ralph Barton som tillkom senare. Resultatet var en linjebaserad stil av stor ekonomi: slingrande, dekorativ och kapabel att fånga en personlighet i några få penseldrag.

Tillbaka i Sverige illustrerade han flera av Selma Lagerlöfs böcker, bland annat bilderboken Kråkans dröm (1911) och Stjärnor (1913) samt teckningar till hennes Liljecrona berättelser (1918). 1921 flyttade han till London och började bidra med en veckosida med teaterkarikatyrer till The Tatler, vid sidan av arbete för Eve: The Lady's Pictorial. Dessa teckningar av artister på West End och Royal Albert Hall spreds vitt och etablerade hans rykte som en av de mest mångsidiga illustratörerna i art deco-traditionen.

1936, tillbaka i Sverige, fick han uppdraget att formge etiketten till Solstickans tändsticksask. Välgörenhetsmodellen hade skapats för att kanalisera några ören per ask till barn i nöd, och Nerman utgick från en Tummelisa-illustration han gjort tidigare och anpassade figuren till en ljushårig pojke med ett tänt tändsticka. Bilden blev ett av de mest reproducerade motiven i svensk historia och används i princip oförändrad än i dag. Det har sagts, med visst fog, att Solstickepojken är det mest reproducerade konstverket som någonsin skapats i Sverige.

När andra världskriget tvingade familjen att lämna Sverige, bosatte sig Nerman i New York, där hans etablerade rykte i illustratörskretsar gav honom uppdrag nästan omedelbart. New York Journal-American beställde teckningar av Hollywood-kändisar, bland hans motiv fanns Joan Crawford, Alfred Hitchcock, Greta Garbo och Ingrid Bergman. Han bidrog även till Vogue. Han återvände inte till Sverige förrän 1950.

Utöver illustrationen arbetade Nerman med måleri, inklusive stilleben, och formgav scenografi och kostymer för teatern. Hans porträtt av konstnärskollegor, Isaac Grünewald, Einar Jolin, Arthur Percy, Leander Engström, Birger Simonsson, gick in i Nationalmuseums samlingar i Stockholm, där de fungerar som ett tidsdokument över det svenska konstlivets generationsgemenskap. Han avled den 30 mars 1983 på Lidingö, 94 år gammal.

På auktionsmarknaden täcker Nermans verk ett brett prisintervall. Hans oljemålningar och blandteknikverk väcker starkast intresse: ett blandteknikverk med titeln Solstickan nådde 28 000 kronor och en grupp silvermedaljer kopplade till Solstickastiftelsen såldes för 21 011 kronor. Ett stilleben i olja inbringade 6 400 EUR hos ett finskt auktionshus, vilket speglar ett intresse som sträcker sig bortom Sverige. Rekordpriset sedan 2010 ligger på drygt 12 000 USD för Isaac och Jolin, Paris 1909, sålt på Bukowskis. Pappersarbeten, teckningar och grafik är mer lättillgängliga och handlas till lägre priser. SAV Magasin 5, Metropol och Bukowskis svarar för merparten av hans 84 registrerade objekt på den svenska marknaden.