Christoffer Stixrud

Hans lärare avsatte tydliga spår i hans konstnärliga hållning. Christian Krohg, den naturalistiske storheten med socialt patos, lärde Stixrud att se staden med ett observant, icke-sentimentalt öga. Men Stixrud sökte inte konflikt eller social kritik i sina motiv. Han fångade stunder - folksamlingar på ett torg, figurer utanför en butik, arbetare på väg hem genom Grønland eller kvarteren kring Vika - med lätt hand och utan att moralisera.

Stixruds måleri rör sig i ett lättsamt abstraherat naturalism. De tidiga verken domineras av ett dämpad palett med grå som grundton, bruten av skarpa färgaccenter som leder blicken till ett ansikte eller ett solbelyst stenbeläggning. Penseldragen var från start snabba och impressionistiska. Han hämtade också regelbundna motiv i Paris, vars gator och kaféterrasser passade hans känsla för spontana folklivsskildringar. Under hans sena period, från slutet av 1950-talet in i 1960-talet, blev hanteringen djärvare: strecken breddades och la på mer pastost, färgerna intensifierades och duken som yta fick större närvaro.

Vid sidan av måleriet verkade han som grafiker och tryckare. Hans verk finns representerade i en rad norska samlingar av vikt: Det Kongelige Slott, Nationalgalleriet i Oslo, Oslos kommunala konstsamlingar, Norska LO och Flekkefjords Kunstforening. Nasjonalmuseet bevarar flera arbeten, däribland porträttet "Ada" och landskapet "Heia".

Stixrud avled i Oslo den 17 december 1968. På auktionsmarknaden är hans 17 kända verk samtliga sålda via Grev Wedels Plass Auksjoner i Oslo, det hus som är närmast förknippat med norsk modernistisk och efterkrigstidens stadskonst. Toppresultaten inkluderar "Børsen i Oslo" för NOK 6 000, "Maridalsveien" för NOK 5 000 och "Grønlandsleiret sett fra Tøyengata" för NOK 4 500 - ett mönster som bekräftar ett stabilt om än blygsamt samlarvärde för hans Oslomotiv.