Carl Malmsten

Malmsten fick sitt genombrott 1916 när han vann tävlingen om att formge möblerna till Stockholms stadshus, en beställning som omedelbart etablerade hans namn. Därefter följde uppdrag för Konserthuset i Stockholm under mitten av 1920-talet, Ulriksdals slott samt Svenska institutet i Rom. Waldorf Astoria i New York kontaktade honom också för att formge möbler och inredning till sovrum, salonger och matsalar, vilket gav hans arbete en internationell räckvidd vid en tid då svensk design alltmer uppmärksammades utomlands.

Hans formspråk hämtade näring från italiensk renässans och svensk 1700-talsmöbel, omsatt i noggrant hantverk till föremål som upplevdes som hemtama och taktila snarare än programmatiska. Bland hans mest bestående modeller märks stolen Lilla Åland, formgiven 1942 efter ett besök i Finströms kyrka på Åland, där han inspirerades av en stapel pinnstolar i Windsor-stil. Modellen har sedan dess aldrig gått ur produktion.

Malmsten satte lika djupa spår genom pedagogiken som genom sina föremål. Han grundade två skolor: Carl Malmstensskolan på Lidingö utanför Stockholm, som år 2000 blev en del av Linköpings universitet, samt Capellagården på Öland, som fortfarande erbjuder utbildningar i möbelsnickeri, textilhantverk, keramik och ekologisk trädgårdsodling. Under sin karriär skapade han mer än 10 000 möbelmodeller samt omkring 20 000 ritningar och verkstadsspecifikationer.

År 1945 tilldelades han Prins Eugens medalj, en av Sveriges förnämsta utmärkelser inom konsterna. Malmsten avled den 13 augusti 1972 på Öland, den ö som blivit central för hans senare liv och undervisning.

På auktionsmarknaden är Malmstensmöbler ett stående inslag i nordiska designförsäljningar. Med över 1 300 registrerade objekt enbart på Auctionist omsätts hans stolar, soffor och skåp kontinuerligt på den nordiska marknaden, där hans namn bär ett stabilt samlarvärde över generationsgränserna.