Bulgari

Rörelsen växte stadigt. Bulgari etablerade sig på Via Condotti, Roms förnämsta lyxgata, och när Sotirio avled 1932 övertog sönerna Costantino och Giorgio ett hus med ett starkt namn. Bröderna förde in ett nytt formspråk under 1930-talet: geometriska mönster med diamanter och kulörta stenar som skilde sig tydligt från tidens franska art deco-tradition.

Efterkrigstidens Bulgari fick sin kanske viktigaste identitetsskapare i Serpenti-kollektionen. År 1948, inspirerade av antika romerska ormarmband, introducerade huset tubogas-tekniken, en flexibel tubulär metallkonstruktion utan synliga skarvar, och skapade med den sin första ormformade armbandsklocka. Tekniken och ormsymbolen kom att bli husets signum.

På 1950-talet strömmade Hollywoods stjärnor in på Via Condotti. Elizabeth Taylor samlade på Bulgaris smycken med en seriösitet som gränsade till konnoissörskap, och hennes inköp bidrog starkt till att föra huset ut i världen. Redan 1934 hade huset formaliserat sin visuella identitet genom att anta stavningen BVLGARI, med V i stället för U som en hänvisning till de klassiska latinska inskriptionerna på Roms monument.

Nya samlingar vidgade sortimentet. B.zero1-ringen, lanserad 1999 och formad med inspiration från Colosseums spiralgeometri, gav huset en samtida profil. Divas' Dream-kollektionen hämtade sin fläktform från mosaikgolven i Caracallabadets ruiner. Det arkeologiska blicken in mot Roms forntid har alltid kombinerats med ett modernt utförande.

LVMH förvärvade Bulgari 2011 och produktionen fortsätter från Rom. På den nordiska auktionsmarknaden förekommer Bulgari-smycken regelbundet bland de starkare lotten. Bästa noterade försäljning i detta marknadssegment är ett guldur för 78 800 SEK, med diamantringar ur Dedicata a Venezia-linjen och B.zero1-stycken bland de mest förekommande. Vintage Serpenti och signerade högjuvelerarbeten från 1960- och 70-talen väcker det starkaste intresset bland budgivarna.