Bror Hjorth

Hjorth började som skulptör men blev med tiden lika engagerad i måleriet. Hans produktion rymmer träsniderier och stenreliever, stora offentliga bronser, oljemålningar, grafik och keramik. Återkommande motiv är erotiska scener, folkmusikanter på sommarängar, väsen ur svensk folktro och religiösa skeenden - allt behandlat med en kroppslig direkthet som befinner sig någonstans mellan urtidig kraft och modernistisk förvrängning. Starka, omättade färger och grov ytbehandling blev hans kännetecken.

De offentliga verken gav honom en bred publik. Altartriptyken Laestadiusreliefen från 1958, huggen i trä för Jukkasjärvi kyrka i norra Sverige, skildrar den laestadianska väckelsen med nästan visionär råhet. Hans största skulptur, Näckens polska, beställdes av Uppsala kommun 1951 och restes utanför centralstationen 1967 - en dansande bronsnäck som visar Hjorths förmåga att göra myten konkret och levande. Han tilldelades Sergelpriset av Konstakademien 1955 och var professor vid Konsthögskolan i Stockholm 1949 till 1959.

I mitten av 1940-talet byggde Hjorth och hans hustru Tove ett hem och en ateljé på Norbyvägen utanför Uppsala. Han bodde och arbetade där under sina sista tjugofem år. Huset är i dag Bror Hjorths Hus, ett museum med ett brett urval av hans verk. Museet har samarbetat med Moderna Museet i Stockholm och bidragit till att en ny generation fått upp ögonen för hans måleri.

På auktionsmarknaden förekommer Hjorth i flera olika format. På Auctionist finns 20 registrerade verk - skulpturer, målningar, teckningar och keramik. Bukowskis Stockholm svarar för den största andelen följt av Uppsala Auktionskammare, vilket passar väl för en konstnär så starkt förknippad med Uppsala. Toppförsäljningarna inkluderar en liggande modell för 6 500 kr och en gipskulptur betitlad "I tankar" för 2 800 kr. Grafik och mindre gipsstudier omsätts regelbundet och gör honom tillgänglig för samlare på flera prisnivåer.