KonstnärSwedish
Britta Marakatt-Labba
0 aktiva föremål
Britta Marakatt-Labba föddes 1951 i Idivuoma, en liten by i Karesuando på den svenska sidan av Sápmi. Hon växte upp som ett av nio syskon i en renskötarfamilj. Fadern avled när hon var fem år och modern fick ensam försörja familjen. Nordsamiska var hennes modersmål; svenska kom senare, efter meänkieli och norska. Den flerskiktade relationen till språk och tillhörighet präglar hela hennes konstnärskap.
Hon studerade vid Sundbygdens folkhögskola 1971-1973 och därefter vid HDK, Högskolan för design och konsthantverk i Göteborg, 1974-1978. Det var under åren i Göteborg som textilkonsten klarnade som riktning. Som hon själv uttryckte det: 'Det klickade till - det här är vad jag vill göra, arbeta som en målare men med tråd.' Från 1999 till 2002 fortsatte hon sina studier vid Sámi Høgskole i Kautokeino.
Hennes konstnärskap kretsar kring narrativa broderier: figurer, djur, byggnader och träd sys in på vit bottentyg som får representera fjällets is och snö. Bildvärlden hämtar från samisk kosmologi, årstidernas rytm och kollektivt minne, men löper parallellt med ett politiskt engagemang. Som medgrundare av konstnärskollektivet Mázejoavku (Máse-gruppen) på 1970-talet deltog hon i protesterna mot utbyggnaden av Altaälven i Norge, en av de formande konflikterna i den samiska rättighetskampen. Verket 'Garjját' (Kråkorna) från 1981 bär spår av den kampen.
Hennes 24 meter långa broderi 'Historja' - ett panoramaverk som spänner från samiska skapelsemyter till nutid - var det verk som gav henne sitt internationella genombrott vid documenta 14 i Kassel och Aten 2017. År 2025 rankade Artnews det som ett av 1900-talets hundra viktigaste konstverk. Samma år deltog Marakatt-Labba i Venedigbiennalens huvudutställning 'The Milk of Dreams', och en beställd bronsskulptur, 'Urmodern', installerades på High Line i New York.
Hennes verk återfinns i flera stora institutionssamlingar. Nationalmuseum förvärvade 'Máilmmi liegganeapmi' (Global Warming II), och Moderna Museet visade en stor soloshow 2025 under titeln 'Juohke sákkaldat vuoigŋá / Where Each Stitch Breathes'. Nasjonalmuseet i Oslo presenterade en retrospektiv 2024. Bland utmärkelserna märks hedersdoktorat vid Umeå universitet 2014, Illis Quorum 2017, Stig Dagerman-priset 2019 och prins Eugens medalj 2020. År 2022 var hon föremål för Nationalmuseums Hedersporträtt.
Broderiet förblir hennes kärnmedium, oavsett om det rör sig om grafik, målningar, installationer eller skulptur. Det fungerar samtidigt som personligt vittnesmål, historiskt arkiv och politisk utsaga - och insisterar på samisk närvaro i ett bildspråk som är lika intimt hantverksbaserat som det är monumentalt i sin räckvidd.