KonstnärDutch-Belgian
Beverloo Corneille
4 aktiva föremål
Guillaume Cornelis van Beverloo foddes 1922 i Liege, Belgien, av nederländska föräldrar. Uppväxten mellan två länder och två språk skulle prägla hela hans konstnärliga bana. Han antog tidigt namnet Corneille, en fransk form som passade en konstnär som så småningom skulle bosätta sig i Paris och hämta inspiration från alla världsdelar.
Corneille studerade teckning vid Rijksakademie van Beeldende Kunsten i Amsterdam mellan 1940 och 1943, under den tyska ockupationens mörkaste år. Hans första separatutställning ägde rum 1946 på Het Beerenhuis i Groningen. Två år senare, i juli 1948, grundade han den nederländska Experimentele Groep tillsammans med Karel Appel, Constant Nieuwenhuys och flera andra. Gruppen gav ut tidskriften Reflex som ett manifest för spontan, antiakademisk konst. I november samma år gick den nederländska kretsen samman med danska och belgiska konstnärer och bildade CoBrA, en av efterkrigstidens mest betydelsefulla avantgarderörelser. Namnet kombinerade begynnelsebokstäverna i Copenhagen, Bryssel och Amsterdam.
En avgörande vändpunkt kom 1949 när Corneille reste till södra Tunisien, i Paul Klees fotspår från 1914. Saharas ljus och färger slog honom som en uppenbarelse. Han tog sig djupt in i Hoggarbergen i södra Algeriet, där han mötte tuaregernas geometriska konst och det urgamla skriftsystemet Tifinagh. Dessa former, fritt omtolkade, började sippra in i hans kompositioner. Afrika förblev en livslång inspirationskälla, och efter att ha bosätt sig i Paris 1950 började han även samla afrikansk konst som ytterligare berikade hans bildspråk.
När CoBrA upplöstes 1951 fortsatte Corneille att utvecklas på egen hand. Hans tidiga verk var råa och expressionistiska, nära rörelsens kollektiva anda. Under 1950-talet skiftade hans måleri mot flygperspektiv, som om jorden betraktades från stor höjd, med torra ytor som påminde om ökenlandskapen han genomkorsat. På 1960-talet förvandlades stilen igen till den glada, nästan folkloristiska bildvärld han blev vida känd för: lysande fåglar, sensuella kvinnor, lekfulla katter och strålande solar. Inflytandet från Joan Miros surrealism och Paul Klees färglära löpte genom verken, men Corneilles röst var omistakligt hans egen, i balans mellan sofistikering och barnlik direkthet.
Erkännandena kom successivt. Han mottog Prix de la Critique 1951 och Guggenheims internationella pris för Nederländerna 1956. Hans första stora separatutställning på Stedelijk Museum i Amsterdam följde 1957, och 1959 visades hans verk på utställningen Younger European Artists på Guggenheim Museum i New York. Retrospektiver hölls på Musee d'Antibes 1963, Stedelijk Museum igen 1966 och Charleroi Museum 1973. År 1992 tilldelades han det nederländska statspriset för måleri. Hans verk finns i samlingarna på Centre Georges Pompidou i Paris, Stedelijk Museum i Amsterdam, Cobramuseet i Amstelveen och Peggy Guggenheim Collection i Venedig.
Corneille arbetade produktivt i en rad tekniker: måleri, gouacher, litografier, serigrafier, keramik och skulptur. Han avled den 5 september 2010 i Auvers-sur-Oise, samma by där Vincent van Gogh tillbringade sina sista dagar.
På den nordiska auktionsmarknaden förekommer Corneille regelbundet hos auktionshus som Bukowskis Stockholm, Garpenhus Auktioner och Stockholms Auktionsverk. Hans närvaro speglar den starka skandinaviska kopplingen till CoBrA-rörelsen, med 125 registrerade objekt. Grafik och litografier utgör det mest aktiva segmentet, men även målningar och skulpturer dyker upp. Bland anmärkningsvärda resultat finns ett akrylverk som nådde över 40 000 SEK och en Pinocchio-variation som såldes för 10 005 EUR, medan dekorativa verk som mattan "Femme a la Fleur" visar bredden i hans samlingsbara produktion.