KonstnärDanish
Asger Jorn
3 aktiva föremål
Asger Jorn föddes som Asger Oluf Jørgensen den 3 mars 1914 i Vejrum, ett litet samhälle i västra Jylland. Fadern dog tidigt och modern flyttade med familjen till Silkeborg, den stad i Mittjylland som förblev central i Jorns liv och konstnärliga arv. Som tonåring hade han redan börjat måla, men det var en resa till Paris 1936 som formade hans riktning. Han reste dit med avsikten att studera för Wassily Kandinsky, men fann den ryske mästaren i ekonomisk kris och närmast utan avsättning för sitt arbete. Jorn bytte kurs och sökte sig till Fernand Légers Académie Contemporaine, och det var i den miljön - parallellt med arbete på Le Corbusiers Pavillon des Temps Nouveaux till världsutställningen 1937 - som han lämnade den strikta figurationen och närmade sig abstraktionen.
Under den tyska ockupationen av Danmark återvände han hem och verkade under konspiratoriska förhållanden, bland annat med bidrag till underjordiska publikationer. Den erfarenheten av undertryck och motstånd satte sina spår i hans bildspråk - en rå, psykologiskt laddad figuration som präglades av urgency snarare än elegans. När kriget var slut kanaliserade han den energin in i ett nytt europeiskt konstprojekt. Hösten 1948 grundades CoBrA i Paris, med Jorn tillsammans med Christian Dotremont, Constant, Karel Appel, Corneille och Joseph Noiret. Rörelsens namn var ett akronym av grundarnas hemstäder: Köpenhamn, Bryssel, Amsterdam. CoBrA förkastade både geometrisk abstraktion och akademisk realism till förmån för spontant, intuitivt bildbyggande hämtat från folkkonst, barnteckningar och ren psykologisk energi. Rörelsen upplöstes 1951, men dess inflytande på efterkrigstidens europeiska måleri var bestående.
När CoBrA upplöstes bröt Jorns hälsa samman. Han återvände till Silkeborg med tuberkulos och tillbringade långa perioder på sanatoriet. Det var en tvingad vila som paradoxalt nog fördjupade hans intresse för material och metoder utanför måleriet. År 1953 befann han sig i Albissola Marina på den italienska liguriska kusten, där han byggde upp en keramikverkstad och organiserade internationella konstfestivaler. Där mötte han Guy Debord, den franske teoretikern som skulle bli en nära samarbetspartner. Tillsammans medgrundade de Situationistiska Internationalen i Alba 1957 - en rörelse som sammanvävde radikal politik, stadsteori och kulturell subversion. Jorns bidrag inkluderade det praktiska genomförandet av détournement: att ta befintliga kulturella objekt och omvandla dem till något kritiskt. Han illustrerade detta konkret i sina 'modifieringsmålningar', där han köpte anonyma landskapsmålningar på loppmarknader och målade över dem med groteska figurer och upprörd penselföring - ett direkt angrepp på borgerlig sentimentalitet och konstens förvaruvärde.
Under sitt liv producerade Jorn mer än 2 500 verk inom olja, grafik, teckning, keramik, gobeläng, skulptur och konstböcker. Hans kolorit var intensivt sur - skrikiga rosa, syragula, blåslagna gröna - och hans halvmänskliga figurer befinner sig i tillstånd av ekstatisk kamp eller sammanbrott. Hans stora målning 'Stalingrad, No Man's Land or The Mad Laughter' (1957-1972), som tog femton år att slutföra, hänger i Museum Jorn i Silkeborg, en institution han personligen hjälpte att etablera. Samarbetet med Debord resulterade i konstnärsböckerna 'Fin de Copenhague' (1957) och 'Mémoires' (1959), som nu finns i bland annat Metropolitan Museum of Art i New York. Han är också representerad på Tate Modern och i Peggy Guggenheim Collection i Venedig.
Jorn avled i Aarhus den 1 maj 1973, 59 år gammal. På den nordiska auktionsmarknaden cirkulerar hans grafik och arbeten på papper regelbundet, med Bruun Rasmussen i Lyngby och Aarhus som de dominerande aktörerna. Av de 51 verk som registrerats på Auctionist är toppnoteringar NOK 490 000 för en komposition från 1968 och GBP 58 050 för 'The Blossom of Blonderboss'. Hans grafiska sviter från sent 1960-tal och tidigt 1970-tal - etsningar, litografier och träsnitt i numrerade upplagor - utgör det mest aktiva segmentet på nordiska auktioner.