FormgivareFinnish
Alvar Aalto
46 aktiva föremål
Hugo Alvar Henrik Aalto föddes den 3 februari 1898 i Kuortane, Finland, som äldst av tre syskon i en medelklassfamilj. Fadern var lantmätare och modern kom från en svenskspråkig familj. Aalto studerade arkitektur vid Helsingfors tekniska högskola och tog examen 1921, efter att studierna avbrutits av hans deltagande i finska inbördeskriget. Han inledde sin praktik i Jyväskylä i mellersta Finland och gifte sig 1925 med arkitekten Aino Marsio, som blev hans närmaste yrkesmässiga samarbetspartner fram till hennes död 1949. År 1952 gifte han om sig med arkitekten Elissa Makiniemi, som fortsatte att leda hans kontor efter hans bortgang.
Aaltos tidiga byggnader följde nordisk klassicism, men i slutet av 1920-talet vände han sig avgörande mot funktionalismen. Paimio sanatorium (1929-1933), som ritades som ett tuberkulossjukhus i sydvästra Finland, markerade detta skifte. Till byggnaden formgav Aalto även Paimiostolen (Modell 41), en fribärande fatölj i laminerad björkplywood avsedd att underlätta andningen för patienterna. Denna integration av arkitektur och möbeldesign blev ett definierande drag i hans verksamhet. Viipuri bibliotek (1927-1935) stärkte hans rykte ytterligare, med sitt böljande trätaak utformat för akustisk prestanda.
I mitten av 1930-talet rörde sig Aalto mot en mer organisk modernism som skilde honom från den internationella stilens strama geometrier. År 1936 deltog han och Aino i Karhula-Iittalas glasdesigntävling under pseudonymen 'Eskimadens skinnbuxa'. Deras vinnande bidrag blev Savoyvasen (Modell 3030), med sin friformade, böljande profil inspirerad av finska sjöstrandlinjer. Vasen, som fortfarande munblases vid Iittala glasbruk, förblir ett av 1900-talets mest igenkanda designföremal. År 1935 grundade Aalto Artek tillsammans med Aino, Maire Gullichsen och Nils-Gustav Hahl för att producera och distribuera hans möbeldesign. Arteks katalog av böjda laminerade björkmöbel, inklusive Pall 60 (1933) och Tevagn 901 (1936), etablerade ett nytt formspr ak för serietillverkade möbel i finska material.
Aaltos internationella profil växte med Finlands paviljong vid världsutsällningen i New York 1939, som Frank Lloyd Wright beskrev som 'ett genialiskt verk'. Sena huvudverk inkluderar Säynätsalo radhus (1952), Kulturhuset i Helsingfors (1958) och Finlandiahuset (1971). Han mottog Royal Gold Medal från RIBA 1957, AIA Gold Medal 1963 och Prins Eugens medalj 1954. Han var den förste mottagaren av Alvar Aalto-medaljen, inställd till hans ära 1967. Aalto avled den 11 maj 1976 i Helsingfors.
På auktionsmarknaden forekommer Aaltos formgivning med stor regelbundenhet vid både nordiska och internationella försäljningar. Med cirka 728 objekt på Auctionist är de mest eftersokta foremalen tidiga Savoyvaser från Iittala, Paimiostolar och förkrigstida Artek-möbel i laminerad björk. Tidiga vaser från 1930- och 1940-talen betingar de högsta priserna. Hans möbel och glaskonst forekommer regelbundet hos Bukowskis, Stockholms Auktionsverk och genom Auctionet-anslutna auktionshus i Finland och Sverige.